Vips...så är det... ...

fjärde advent!!!

Julen nalkas i advent och det fjärde ljus blir tänt.

På Guds lille son vi tänket när de fyra ljusen blänker.

Första söndagen i advent inleds kyrkans år. Från början var adventstiden en sträng och allvarlig bot- och försakelseperiod, som också kallades "julfastan". Detta faktum påminns vi än idag om genom den violetta skruden i kyrkan andra t.o.m fjärde söndagen i advent, samt genom regeln att lägga lutfisken i blöt på Annandagen den 9 december (lutfisken är av tradition fastemat). I Finland står denna datum för Annadagen efter Sankta Anna, jungfru Marias mor. I Finland precis som i Sverige läggas lutfisk i blöt och bryggningen av julöl igångsättas. Gun Jakobsson Vasa, Sverige. Under julfastan skulle man vara återhållsam med mat, dryck och festligheter av olika slag. I bondesamhället var advent framför allt en tid av lugn och samling inför den stundande julhelgen. Alltför bullrande och störande utearbete var under adventstiden förbjudna. Istället höll man sig till de lugnare sysslorna vid gården. Advent av latinets adventus är kyrkans ord för "ankomst" eller "väntan" och den som skall komma är Jesus, vars födelsefest vi firar den 25 december. I äldre tider var adventstiden en förberedelseperiod inför den stora glädjehögtiden. Det var viktigt att inte ta ut julen i förskott, något som gällde alla de fyra adventsveckorna och adventssöndagarna. I äldre tider var första söndagen i advent inte någon särskild dag, men efter hand har den blivit extra högtidlig, ett slags "lille jul" denna förändring har dock skett på senare tid. I kyrkorna är gudtjänsten på första söndagen i advent fylld av hoppfull förväntan och glädje. Man sjunger psalmer som "Bered en väg för Herran" och "Hosianna" och överallt finns det tända ljus. Det är en stämning av glädje och fest som omger kyrkans nyårsdag, något som säkert bidragit till att första söndagen i advent håller på att bli en av våra största kyrkodagar. Kyrkans nyårsdag sammanfaller oftast med den så kallade skyltsöndagen. Detta har kommit att sätta sim prägel av fest och förväntan på julen, som sätts i samband med första advent. Redan vid advent märker vi den spänning mellan andligt och materiellt som präglar vårt julfirande. Många av de seder vi av tradition förknippar med advent, är i själva verket 1900-tals produkter. Dit hör adventsstaken förekom Sverige för första gången 1934, kalendern och stjärnan. Den numera spridda varianten av adventskalendern är Radiohjälpens adventskalender. Radion började 1956 att sända sina adventskalenderprogram och 1960 följde TV:n efter. Numera finns också kalendrar med choklad eller nummer som fungerar som lotter. I radio och TV har man valt att byta ut advent mot jul i sina kalendrar numera. Liksom det datumgraderade stearinljuset är kalendrarna avsedda att användas från den 1 december till den 24 december, alltså inte från första advent som riktigt är. Adventssöndagarna med sina fyra ljus är ett sent bruk som lanserades först på - under 1920 - 1930 - talet. I våra nordiska broder Danmark är det en adventskrans som gäller där de fyra ljusen ät placerade i en träring klädd med gröna blad som sedan pryds me röda band. Advent symboliserar för oss nedräkningen inför julens ankomst, ljusets och framtidshoppets hög,,,

Goddagens kära ni !

Hoppas natten varit god.

Dan innan,,,vad då....JULAFTON.....

På förmiddagen hämtar vi mamma och åker till pappas grav och tänder ett ljus sedan tillbringar mamma dagen hos oss och det blir uppesittarkväll med henne och sonen och båda sover över.

Vi skall äta lite jultmat och godis och bara njuta av kvällen.

Njut av din dag,,,,,skickar julkramar till er alla.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

       Man lär sig kompromissa. Foträta skor hade jag svurit på att aldrig ha.   Lilla Fruntimret        tack ...

   ,,,,lycka och lycka och lycka       Lycka är mycket enkelt.   Det är bara god hälsa och ett dåligt minne.   Ernast Hemingway      ...

      Tack