C-dur

När han kom ner på gatan efter kärleksmötet virvlade snö i luften.

Vintern hade kommit medan de låg hos varann.

Natten lyste vit.

Han gick fort av glädje.

Hela staden sluttade.

Förbipasserande leenden - alla log bakom uppfällda kragar.

Det var fritt!

Och alla frågetecken började sjunga om Guds tillvaro.

Så tyckte han.

En musik gjorde sig lös och gick i yrande snö med långa steg.

Allting på vandring mot ton C.

En darrande kompass riktad mot C.

En timme ovanför plågorna.

Det var lätt!

Alla log bakom uppfällda kragar.

(Tomas Tranströmer, Ur Den halvfärdiga himlen, 1962)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

       Man lär sig kompromissa. Foträta skor hade jag svurit på att aldrig ha.   Lilla Fruntimret        tack ...

   ,,,,lycka och lycka och lycka       Lycka är mycket enkelt.   Det är bara god hälsa och ett dåligt minne.   Ernast Hemingway      ...

      Tack