Ränderna

Han började besväras av sin randiga själ.

Just när han befann sig i ett gynnat skikt människovänlig, unnade andra lycka steg han miste, halkade genom ett hål ner i ett undre skikt med gyttjig lera där det var ovilja och kalla tankar och där han ville vara ond och ensam.

Och ändå väntade han huttrande att själen skulle öppna nästa skikt där röster fanns, där värmen blev besvarad.

Ur Molnskuggan av Solveig von Shoultz

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

       Man lär sig kompromissa. Foträta skor hade jag svurit på att aldrig ha.   Lilla Fruntimret        tack ...

   ,,,,lycka och lycka och lycka       Lycka är mycket enkelt.   Det är bara god hälsa och ett dåligt minne.   Ernast Hemingway      ...

      Tack