Är det vår nu? Sommardäck på, vinterdäck av,,,,,,

.... SÅ,,,,,,,,,Ibland glimtar det till lite och livet känns spännande och väldigt värt att leva,,,,kloka ord,,,eller ???

Ja det kan glimma till.....och dagen blev faktisk bra,,,,,,en strålande sol och 10 plusgrader en härlig promenad och fika hos vänner,,,,,inget att klaga på och inatt sover jag säkert gott igen.

Imorgon är det en ny dag igen,,,,,,

.....och nu ösregnar det.........

Gå inte framför mej – Jag kanske inte kan följa dej. Gå inte bakom mej – Jag kanske inte kan leda dej. Gå bara bredvid mej och – var min allra bästa vän.

Albert Camus (1913-1960)

Paulo Coelho och kärleken

"Kärleken är alltid ny.

Det har ingen betydelse om vi älskar en, två eller tio gånger under våra liv – varje gång står vi inför en situation som är helt ny för oss. Kärleken kan föra oss till helvetet eller paradiset, men den för oss alltid någonstans. Vi är helt enkelt tvungna att acceptera den, för det är den som ger näring åt vår existens. Om vi vägrar kommer vi att dö av svält medan livets träd håller sina dignande grenar framför våra ögon utan att vi vågar sträcka ut handen för att plocka dess frukter. Vi måste söka kärleken där den finns, även om det innebär timmar, dagar och veckor av besvikelser och sorg. För i det ögonblick vi ger oss ut för att söka kärleken ger sig också den av för att komma oss till mötes. Men jag vet att det är med kärleken som med en stor damm: om man låter en spricka uppstå där vattnet sakta kan sippra igenom kommer snart vattenmassorna att spränga vallarna, och efter ett tag finns det ingen som lägre kan kontrollera den våldsamma forsen”

Uj uj uj…. Natten som gick var bedrövlig. Klockan gick o gick det gick bara inte att sova,,,,Jag  känner mig jobbig,seeg,trött o grinig.

Som en jojo.

Mellan Hopp och förtviiiivlan.

Tur att allt inte är mörker.

Men ibland känns allt jobbigt.

Söndag och Suck och pust

Oro och knasiga tankar

Varför kommer de?

Så klart de är fel, helt utan anledning Magen molar av oro – men ändå …men blicken framåt och tanken positiv. Som nästan alltid. Så går jag vidare och det stoppas undan i ett hörn eller en vrå. För jag vet att just så är det; det fortsätter – livet alltså – framåt, med stormsteg. Det är tur det. Att livet går sin egen väg. Man vet aldrig vad som väntar. Ibland kan jag undra var de kommer ifrån och hur många tankar det finns i den här världen… Visst är det väl egentligen ganska konstigt; att tankar inte syns?! De bara finns där, inuti en hel massa människor… Ändå borde de ju ta mycket plats. Kunna påverka, skicka tysta budskap, sända goda energier till de som behöver. Det allra bästa …är att gå vägen rakt fram utan att svänga av en enda gång. Inte ens titta åt höger eller vänster. Bara rusha vidare. Utan att tänka något särskilt under tiden. Stänga av helt enkelt. Men det är inte så lätt,,,, Bara att inse …att jag blottar mig själv lite grann, visar en bit av mitt innersta, av mina tankar, av hur jag är och hur jag känner. Orolig inför vad som hända skall,,, Ibland är det svårt så svårt Ibland plättlätt. Ibland plättlätt mitt i det svåra svårt mitt i det lätta. Hur svårt kan det va?? Inte ett dugg. Faktiskt. Näpp. Mer plättlätt. Lixom. Jajamen! Se’n då *funderar* Fattar ni ? Ha ha,,,,näää,,,inte jag heller !!!

Ibland förstår man absolut ingenting…

När vi stannar upp och upplever det lilla, så är det ofta det lilla som förgyller och blir det stora,i livet. Blommor är mirakel, Naturen är mirakel, Allt Liv är mirakel, DU är ett mirakel. Vad som ligger bakom oss och vad som ligger framför oss är av mindre betydelse jämfört med vad som ligger inom oss! Lär dig att förlåta dig själv, i det som varit.

Det gamla är inte Nu ?

LEV NU!! inte i Igår !

Ja ja jag lever.

Lever på Hoppet.